Se-ner-på-folk-Linda. That's me!
Jag har och har alltid haft och kommer alltid ha, svårt att förstå mig på människor som bara sitter på sina arslen och nöjer sig med saker. Dom som sitter och gnäller om hur dåligt livet är men samtidigt inte gör något åt det. Jag kan vara en sån person själv ibland, tro mig. Men, skillnaden på mig och dom är att jag är ung, har livet framför mig och har höga målsättningar och stora drömmar. Självklart är alla missnöjda med livet stundtals men i det stora hela ska jag bli supernöjd med mitt eget, och med den vetskapen om att jag har skapat något bra för mig själv, för min egen skull. Hur kommer det sig att vissa människor inte har några mål? Vad är deras problem? Hur kan man leva ett liv utan drömmar? Det är för mig helt ofattbart och om någon snäll själ kan ge mig ett svar så skulle jag verkligen uppskatta det. Och med drömmar och mål menar jag inte nödvändigtvis höga mål och stora drömmar, det jag menar är att alla människor kan skapa ett liv för sig själv som dom är nöjda med. Det kan handla om att någons stora dröm är att bli målare och starta ett eget företag, well, good for you! Gör då det. Sitt inte och tänk att du inte kan och att du inte är bra nog. Alla kan nå sina mål om dom är realistiska och om man lägger ner tid och hårt arbete för att komma dit man vill. Det finns ingen ursäkt för att gå till ett jobb varje dag som man hatar. Det finns alltid något man kan göra för att förändra sin situation till det bättre.
Sen har vi dessa snorungar i skolan som tillför mer dåligt än bra genom att befinna sig i skolans lokaler. Ni vet, dom som kluddar, förstör och stjäler. Dom som sitter i skolans fikarum hela dagen och skrattar åt alla lektioner dom missar, för dom är visst alldeles för bra för att sitta och lyssna på nån jävla lärare som står och predikar. Dom tror att dom är oslagbara och populära, bara för att senare komma att inse att dom är patetiska och odugliga. Med senare menar jag efter gymnasiet då dom inte har något att komma med, förutom en omogen inställning och noll potential. Jag är en person som dömer människor. Det är sant! Mamma har sagt det till mig hur många ggr som helst genom åren och alla gånger har jag blivit jättesur och börjat försvara mig själv. Idag sitter jag här och jag är så otroligt medveten om att jag är dömande, fruktansvärt dömande. Och tro mig, det är något som jag aldrig ha velat vara. Min grej är att vara snäll mot alla och ge alla en chans, vilket jag också tycker att jag gör. Det är just tankarna jag tänker som aldrig kommer ut som är dömande. De tankar som bara mina närmsta få höra och som får dem att kalla mig kritisk och dömande. Men, ni förstår inte hur arg jag blir på ungdomar som inte lever upp till sin potential. Tro för guds skull inte att jag sitter och säger att dessa snorungar inte kan eller vill något i livet. Problemet ligger i att dom är så jävla lat och tror på något sjukt sätt att genom att inte göra ett piss, så kommer dom långt här i livet. För då är dom ju åtminstone poppis. Alla ser ju upp till någon som skolkar!? Eller kanske inte. Ni har fått allt om bakfoten. I det stora hela ser alla upp till någon som är så pass bra som den bara kan vara och som kämpar för att skapa ett bra liv för sig själv. Denna någon behöver inte få MVG i alla ämnen, utan G är nog bra. G betyder godkänd och godkänt räcker långt. Skärp för fan till er och ta tag i er skolgång. Det är aldrig så svårt att ni inte kan få G. Då handlar det bara om ren och skär lathet. Det är min åsikt och den kommer jag aldrig ändra på. LAT! Det är inte värt det. Ni kommer ångra er sedan! Och för er som inte bryr er om något och bara sitter och kluddar, förstör och mobbas. Försvinn från skolans mark! Vad har ni där att göra? Ni förpestar. Ska ni inte gå på lektioner, vad gör ni då på skolan? FÖRSVINN! Tills ni har ändrat er och tänker lägga ner jobb och kämpa som alla vi andra. Jag blir så arg!
Nu var det ju över 1 år sedan jag gick ut skolan, så jag pratar inte om mig själv i huvudsak just nu, men jag pratar för alla andra hederliga ungdomar som försöker göra sitt bästa och lägger ner många mödosamma timmar för att få klart alla arbeten och få godkänt på alla prov. Ni förtjänar inte lärarnas tid om ni bara ska skratta dom rakt upp i ansiktet så fort ni lämnat klassrummet. Nej, fy! Försvinn bara. Låt dem med potential få chansen att visa den.
Kristoffer, du håller väl med mig? :D
Nu till något helt annat, efter att ha fått lättat mitt hjärta.
Igår var jag ut på krogen med Sofie och bror. Vi förfestade hos Sofie, vilket är det absolut bästa stället att förfesta på eftersom det ligger ungefär 100 m från krogen. Helt perfekt! Det började med att vi var 5 st. Sofie, jag, bror, Markus och Jim. Men sen kom Daniel och Monica dit. (Daniel= min kusin, Sofies bror.) Det var rätt trevligt, sådär lagom lugnt. Vid halv 11 drog vi ner på Impuls och där var det väldigt dött om man jämför med hur det brukar vara. Men vid 12 började det bli "fullsatt". Vi dansade och drack om vartannat. En helt okej kväll. Är sällan jag har kul på fester nu för tiden. Rätt tröttsamt! För jag tycker verkligen om att festa och träffa människor och dansa. Äh, jag vet inte.
Sov hos älsklingen i natt och nu är jag hemma hos mig. Ska snart iväg och handla mat. Vi tänkte laga god mat och titta på film ikväll hos Tobias. Ska bli riktigt mysigt! <3
Och Kattis, mitt hjärta är med dig under dina tråkiga dagar. Jag vet att du kommer överleva och jag SKA hälsa på dig, vet bara inte när! Saknar dig massor i vilket fall som helst.
A sunny day.. or not!
Nu har jag nästan nyss duschat efter träning. Sååå skönt. Ska strax äta, vilket är tur eftersom jag är vrålhungrig.
Ska förmodligen vara med Sofie senare! Roligt, eftersom jag aldrig är med henne nu för tiden! :P Förstår inte varför heller, har bara blivit så på något konstigt sätt. För Linda tycker om sin kusin mest av allt i världen! <3
Visst är vi ur-gulliga? JAAA!
Vill också ge världens största kram till Kristoffer som snart ska börja på scenskolan i Malmö. Vet att du längtar och jag vet att du är väl medveten om din egen potential. Men, ändå! Du är hur talangfull och duktig som helst. Det finns egentligen inte ord som räcker till att förklara din storhet. Så jag nöjer mig med att säga: Lycka till gubben, visa alla hur fantastisk du är! Jag kommer förhoppningsvis ner och hälsar på dig i oktober-november nånting. <3
Jag är ett trött-monster!
Har jobbat idag, det var ju ett tag sen sist. En riktig mjukstart. Började 11 och slutade 17, riktigt skönt! Ska jobba nu hela vägen fram till söndag, då är jag äntligen ledig igen. Jag älskar att vara ledig ;) Fick veta idag att jag och Karro kommer få dela på en heltidstjänst från och med oktober. Det är en på jobbet som ska vara mammaledig så då passar vi på att sno hennes jobb så länge! Så det känns riktigt bra. För mig räcker det med halvtid eftersom jag bor hemma. I'm more then happy with that! Problemet är att jag ju bara ha 5 dagar i september än så länge, så jag hoppas det fylls på med lite fler dagar så småningom. Och den 18 september fyller jag 20 år, GLÖM INTE att säga grattis!
Och ni, missa inte finalprogrammen av Project Runway ikväll. Gud vad jag ser fram emot dom. Älskar Project Runway, det är nog mitt absoluta favoritprogram. Deltagarna den här säsongen ha varit jätteduktiga och underhållande. Nu återstår att se vem som vinner alla fina priser. Missa inte missa inte!
Fick parfymen hemskickad idag i brevlådan. Paulina, som hon heter, hon som hjälpte mig, skickade det igår på posten. Hon ringde och sa det. Problemet va att det inte gick att skicka på postförskott av någon anledning, så då hade hon betalat portot åt mig och sa "jag gör väl det för att jag är så snäll". Hur fina människor finns det i den här världen? Jag har fått nytt hopp om mänskligheten. Det handlade bara om 26 kr men ändå, hur många skulle lägga ner sånt jobb för att hjälpa någon dom absolut inte känner? Nästa gång jag är i Birsta och shoppar ska jag gå in med pengar och kanske nån liten present som tack för hjälpen. Det förtjänar hon verkligen! Tack Paulina, du är en ängel!
En dag på stan.
Imorse var jag uppe klockan 9 och strax före 10 kom Tobias och hämtade mig och så åkte vi till gymmet. Idag blidde det ben, vader, rumpa och mage. Gick bra! Allt känns så bra med träningen nu, förut medan jag tränade friidrott tyckte jag att gymmet var rena döden. Men nu tycker jag det är rätt kul! Wunderbar.
På lördag blir det förmodligen utgång eftersom bror fyllde 18 igår och Sofie har lovat honom att hon och han ska ut. Men än är inget bestämt, får se. Annars dör jag inte av en lugn hemmakväll. Det är nog nästan det bästa jag vet. Speciellt om jag får ha Tobias hos mig och se en bra film eller ha trevligt umgänge. Yummie <3
Veckans bukett med rosor går till...
Orsak:
Igår var ju jag som sagt i Sundsvall och handlade med Tobias och mamma. Och eftersom min kära bror Niklas fyller år idag så köpte jag en svindyr parfym till honom på Kicks. En Hugo Boss för 475 kronor. Var så nöjd och glad över det och efter vi hade varit på Kicks gick vi till Café Charm och fikade. Trodde i mitt stilla sinne att jag hade lagt ner den lilla Kicks-påsen i en större påse men så var inte fallet.
Idag när jag skulle ge Niklas sin present så hittade jag inte den. Jag kunde inte förstå hur tusan den kunde vara borta, eftersom jag var så säker på att jag hade med mig den hem. Den fanns inte någonstans i huset och den fanns inte heller hos Tobias. PANIK! Jag har tusan inte råd att råka tappa bort en parfym för så mycket pengar och sedan köpa en ny. Nej nej! Pratade då med Tobias och vi gick igenom vad vi hade gjort efter vi hade varit på Kicks. Och då kom vi ju fram till att vi hade fikat på Café Charm. Han tyckte att jag skulle ringa dit och fråga och jag hade då ingen lust, för jag var helt övertygad om att hade jag lämnat den där så var den sedan länge borta. Men jag ringde iaf.
Samtalet:
Hon på Charm: - "Café Charm i Birsta City"
Jag: - "Hej! Jag har en fråga. Fikade hos er igår och jag tror att jag glömde en påse i en soffa."
C: - "Vad var det för påse?"
J: - "En Kicks-påse!"
C: - "Med en parfym i?
J: - "JA!"
C: -" Vi diskuterade nyss här och tyckte så synd om den som hade glömt en så dyr parfym."
J: "Ja..." (tänkte att jag var världens största klantskalle)
C: "Ja, men den finns här så det är bara att du kommer in och hämtar upp den."
J: Men alltså, jag bor 10 mil bort, det kan bli lite problem. Skulle det vara omöjligt att skicka den till mig så betalar jag ju frakten?"
C: "Ja du, jag ska höra med mina kollegor så ringer jag upp dig"
Nästa samtal:
J: "Heej"
C: "Ja hej. Har precis pratat med mina kollegor här och vi kan skicka ett paket på postförskott så betalar du när du hämtar ut paket. Behöver ditt namn och din adress"
Lämnade mitt namn och adress och helt plötsligt utbrister hon:
C: "Långsele? Där bor min pappa."
J: "Okej"
C: "Förresten, jag har en kusin som har en sommarstuga i Långsele, hon kanske kan lämna av påsen på er ICA-butik. Vänta så ska jag fråga henne."
J: "Tack?!"
C: "Tyvärr så skulle hon bara till Helgum så hon kunde inte ta med påsen."
J: "Men skicka den till ICA med posten du, det är inga problem. Vill bara få hem presenten så fort som möjligt."
C: "Ja, men då kilar jag ner till posten i eftermiddag och skickar påsen till dig."
J: "Tack så jättemycket"
Förstår ni hur otroligt snälla människor det finns? Dom kunde lika gärna ha lämnat in påsen på hittegods och struntat helt i personen som glömt den. Men då hade dom behållt den bara för att dom ville vänta och se om det var någon som kom in eller hörde av sig och sa att det var deras. Och att hon går ner på posten personligen bara för min skull, det är inte många som skulle göra så för någon dom inte alls känner. Tack, tack och TACK! Det var värt hur mycket som helst. Detta var värt ett extra blogg-inlägg idag!
Bror fyller 18 år idag!
Söt var han iaf, och han är ju en riktig pudding idag med. Låt er inte luras av datumen som står på korten, vi har knäppt kort med digitalkameran på dia-bilder.
Har varit och tränat idag med älsklingen igen, kl 10 började vi träna ungefär. Körde kondition, axlar och biceps idag. Gick jättebra! Fick inviga mina nya tights och sport-bhn också!
Såhär trevligt kan jag också älsklingen ha på kvällarna:
OS är slut.
Sveriges 3 bästa enligt mig och SVT:s krönikör Jonas Karlsson:
Idag har vi ju varit i Sundsvall, jag, Tobias och mamma. Jag köpte faktiskt nästan ingenting åt mig själv, eller jo, någonting, men allt är relativt. Brukar kunna handla upp hur mycket som helst när jag väl får chansen. Köpte träningstights, mysbyxor och en sport-bh. Helnöjd är jag också! Men idag var det Tobias som handlade istället, för tusenlappar. Ombytta roller, men det var faktiskt rätt skönt! Är iaf trött såhär på kvällen, efter en shoppingdag. Att det kan vara så jobbigt att shoppa?
Nu ska vi titta på Rambo på VHS. Känns som det är något från stenåldern, skitdålig bild och ljudet svajar som det skulle vara spelat på grammofon. Vi är nog inte helt säkra på om vi pallar att titta på dom :P Får se! Tror det blir Star Wars istället. Har alltid varit anti-SW men nu får jag väl ge mig och titta på en film iaf. Dom kan ju vara bra? Haha :D
På G.
Jag känner mig otroligt på G just nu! Och då menar jag att jag är laddad för allt som komma skall i livet i allmänhet. Mår bra och jag tror att det beror på att jag börjat träna med älsklingen. Det är så skönt och man känner verkligen att man gör något vettigt istället för att bara göra ingenting på dagarna. Det får allt att kännas så meningslöst. Har kommit tillbaka på rätt köl igen och jag är positiv till det mesta. Iaf just nu! Man vet aldrig om jag får något återfall snart igen. Idag har vi tränat igen, vid 11 åkte vi till Långsele och idag körde jag rygg, bröst och triceps. Jag kan ju lova att jag känner en viss smärta i armarna. Är inte alls van att träna, var några år sen jag körde på gym nu. Men det ska nog gå bra om några veckor, då slipper man denna förbannade träningsvärk också, som begränsar en så mycket. Fast jag måste erkänna att det är rätt skönt att ha sådär äckligt ont i kroppen, för då känner man verkligen att man lever. Och det är ju som ett bevis på att det tog på kroppen när man tränade. Japp, det är härligt. Livet är härligt!
Har också varit på stan idag en sväng, åkte ner bara för att gå på hälsokost och köpa vitaminer, men K-vitamin i, men det fanns tydligen inget sånt. Och eftersom jag måste äta K-vitamin som komplement till min fettförbrännande tabletter så måste jag fixa det på nått sätt. Men hon på hälsokost fick fram att det fanns K-vitamin i yoghurt, ägggula och bladgrönsaker, så jag får försöka äta mycket av det i samband med att jag tar dom andra tabletterna. Det kommer nog gå bra! :)
Snart ska jag och hela familjen iväg upp till Västby och äta middag hos Tobias föräldrar! Det blir lax och älgstek med potatis, mums. Hoppas allt går bra, mina föräldrar har aldrig träffat Tobias föräldrar sådär samtidigt. Om 40 min bär det iväg och då är ju jag chaffis som vanligt. Men det är okej med mig, alkohol i samband med träning går inge bra ihop. Fy fan vad seriös jag är. ;P
Nu ska jag spela massa töntiga spel på datorn i brist på annat. Och vet ni, ikväll ska jag få äta chips och dip, som jag älskar. Har inte ätit det på väldigt länge! En bra film och gotta med min älskling, bättre kan det inte bli! <3
Frågetecken?
http://www.gymgrossisten.com/cgi-bin/ibutik/AIR_ibutik.fcgi?funk=visa_artikel&artnr=1773&artgrp=1&Avd=1&visa=1-36&Sort=Beskr&Visn=Std2
Nu blir det träning för hela slanten och äta nyttigt. Ska ner till min målvikt fortare än kvickt och jag ska stanna där också. Samtidigt som jag ska få världens mest fasta kropp ;P HAHA. Ska i varje fall försöka. Lycka till Linda! TACK.
Apropå absolut ingenting, jag beställde en personlig almanacka idag. Tänkte bara tipsa er om det om ni ändå ska köpa en för nästa år. Riktigt kul och praktiskt. Kika in här:
http://personligalmanacka.paulanders.com/
Kärlek.
Idag är jag lyckligt förlovad med någon som jag ser mig själv med i mina framtidsdrömmar. Jag ser oss om 10 år, 20 år och till och med 55 år. Jag är fullkomligt säker på vår kärlek till varandra, för den är praktiskt taget oändlig. Det finns egentligen inget alls som kan skilja oss åt! För ett år sedan skulle jag aldrig säga att just han var den perfekte mannen för mig, men nu när han är min vet jag att det bara ska vara så. Vi håller ihop jämt och vi kan umgås dygnet runt utan att bli trötta på varandra. Visst finns det irritation i luften ibland, men vi bråkar aldrig. Och det som jag uppskattar allra mest i det här förhållandet är att han ger så mycket av sin kärlek till mig. Han ger hela sig själv till mig. Bara kastar sig ut och lägger sitt hjärta i mina händer. Det är underbart att se, för det händer inte så ofta. Jag vet precis vart jag har honom, utan att han behöver säga eller göra något alls. Jag litar på honom till 100% och det är enligt mig grundstenen i ett förhållande. Utan tillit, vad finns då där att bygga vidare på?
Älskling, vet du vad jag älskar mest av allt med dig? Det är att se hur glad du blir varje gång du ser mig, fortfarande efter 8 månader. Du liksom lyser upp, som ett barn som just fått syn på en jättestor skål med godis. Dom gångerna känner jag mig älskad och det är även dom gångerna som jag vet att jag aldrig behöver tvivla på oss. Jag känner mig ofta som en ängel i din närvaro, bara för att du älskar och uppskattar mig så mycket. Jag är säker på oss gubben! Nu ligger jag här i sängen och börjar gråta av mina egna ord, men vår kärlek är så fin när man tittar sådär extra noga! Jag älskar verkligen dig gubben, av hela mitt hjärta. <3
Tillfreds.
Dag 1 kondition, axlar, biceps
30 min kondition
10 x 3 axelflies framåt
10 x 3 bicepscurl
10 x 3 axelflies utåt
10 x 3 bicepscurl med rep
Dag 2 mage, ben, vader
10 min uppvärming
15 x 3 situps
10 x 3 benböj med stång
10 x 3 vadpress
10 x 3 benpress
10 x 3 lårcurl
15 x 3 sneda situps
Dag 3 rygg, triceps, bröst
10 min uppvärmning
15 x 3 rygglyft
10 x 3 tricepsövning
10 x 3 flies
10 x 3 sittande rodd
10 x 3 triceps med rep
10 x 3 liggande hantelpress
10 x 3 latsdrag
Jag tror att det blir bra. Ska komma i finfin form till jul har jag tänkt mig! Så att all julmat inte syns så väl ;)
Alltså, måste bara tillägga att jag tycker det är så fruktansvärt sorgligt att Heath Ledger dog. Jag vet att det var längesen nu, i januari men jag kan bara inte släppa det. Jag avgudar honom som skådespelare. Finns nog ingen så talangfull och så charmig som honom. Usch, ibland vill jag bara skrika rakt ut när jag tänker på det, det är så orättvist. Speciellt för hans lilla dotter. Life sucks sometimes. Han var bara speciell <3
Träning och ännu mer träning.
Idag har jag, mamma, lillebror och en kompis till han varit i Ö-vik. Andreas och Martin (som han heter) dumpade vi på paradisbadet och sen gick vi på stan. Tråkigt nog var ju bara galleriorna öppna men det gick ändå. Shoppade en massa saker men verkligen inget onödigt skit! Köpte även lite saker som jag ska ha när jag flyttar. En kaffepress, kökshanddukar och lite andra småprylar som är bra att ha! Åhlens hade faktiskt riktigt fina saker måste jag säga. Dit kommer jag nog gå fler gånger. Bra pris även. Sen blev det lite kläder också och ett par skor, men jag kunde inte låta bli. Vid 5 hade killarna badat klart och då åkte vi allihopa och käkade på Max och sen bar det av hemåt igen. Dryga skitväg säger jag bara, höll verkligen på att somna. Är så typiskt mig! Blir som en zombie när jag kör långt och är trött, ha ögonen öppna och följer vägen men har då fasen ingen reaktionsförmåga och ingen koll på nånting. Tur att jag överlever mina trötta bilkörardagar. Haha. Men när mamma är med håller hon sån stenkoll på mig så det går jämt bra!
Kan bara tillägga att min mamma är underbar och vackrast av alla! <3
Jag och mamma var med om en riktigt pinsam sak idag. Vi är ju som två Tim-töntar vi två, båda avgudar honom mer än allt annat. Han är ju så förbannat gullig och söt. Så när vi var i Ö-vik idag köpte vi en jättesnygg skjorta/tröja till han och ett par ljusa stentvättade jeans. Hur fint som helst! På cubus även, så det var bra pris. Men, nu kommer jag snart till det pinsamma. När vi kommer hem så kommer vi ju på att vi absolut måste åka till Tim och ge han dom fina kläderna. Så jag ringde Jeanette (mamman) och frågar om det är okej att vi kommer förbi och det var det. Hon hade gjort kaffe och allting. Så vi åkte dit. Kom dit. Hennes mamma och pappa var där och även Tims farmor. Hon hade kaffe, kakor och glasstårta framdukat och vi lämnade presenterna till Tim. Sen helt plötsligt frågar Tim farmor om inte Jeanette hade fått nån present av oss? Jag och mamma tittar undrande på varandra och sen säga vi båda: "Vadå?" och ser ut som två muppar. "MEN HON FYLLER JU ÅR IDAG!" Och herregud vad pinsamt. Då hade vi köpt saker till hennes son, kommit dit och druckit kaffe och ätit upp hennes glasstårta men vi hade ingen aning om att de va hennes födelsedagsfika vi käkade upp. Och ingen jäkla present hade vi med oss. Fy vad jag skämdes. Och ändå visste jag ju innerst inne att hon fyllde år. Nej, det här måste fixas snarast möjligt. Hon ska få nått så bra att hon glömmer bort att jag och mamma glömde bort hennes födelsedag! Hon, Magnus och Tim är ju ändå som vår lilla extra-familj. Sånt här får inte hända.
Förlåt Jeanette! <3
Nu ska jag sluta nörda och gå ut och umgås lite med mamma och pappa på altanen!
See you later alligator! After a while crocodile.
Kräftor i mängder.
Tog iaf lite kort på kräftorna som ni ska få se här!
Här har ni en mutant-kräfta. Sjukt stor om man jämför med alla andra. Vi tror att det är gammelfarfar ;) Och eftersom Jeanette fiskar så är det hennes kräfta. Fusk!
Nu ska jag snart iväg på affärn med Magnus och sen ska Jeanette hem en sväng och hämta lite grejor inför kvällen. Jag lyckas alltid bli den självskrivne chauffören. Hur går det till? Kan bero på att jag alltid dricker minst kvällen före och får köra nu på morgonen. Kan vara det Linda, ja, det kan det. Ska man måsta supa sig dyngfull för att slippa köra. Det är frågan!
Och efter jag har kört dessa två fram och tillbaka så ska jag skjutsa Tobias hem till sin far, där dom ska äta surströmming. Det är en grabbkväll och det råkade bli precis samma kväll då vi ska äta kräftor. Men förhoppningsvis hinner älsklingen hem till kräftfesten ikväll. Vi käkar nog inte förrän klockan 7.
Kattis, jag saknar dig redan. <3
Jag hatar positivitet när jag är negativ!
Däremot sa hon såhär: "Linda, jag har något som du måste läsa." Hon gick iväg och kom tillbaka med 4 A4:an med text och räckte dem till mig. Snäll som jag är läste jag och allt stämmer, men det kunde jag ju inte erkänna. Det kan jag däremot göra nu och därför skriver jag ner texten hon gav mig här, just i detta nu. Varsågoda! Läs och dra lärdom.
Michael är typen du älskar att hata.
Han är alltid på gott humör och har altid något positivt att säga.
När någon frågade honom hur han mådde svarade han:
"Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar".
Han var en naturlig inspiratör.
Om en av de anställda hade en dålig dag var Michael där och talade om för den anställde hur man kunde se positivt på situationen.
Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Michael och frågade honom:
"Hur lyckas du?"
Michael svarade:
"Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: du har två val idag.
Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.
Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller att dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det. Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet. Jag väljer de positiva sidorna i livet.
"Säkert, men det är inte fullt så enkelt", protesterar jag.
"Det är det", svarade Michael.
Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen. Du väljer hur folk skall påverka ditt humör.
Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör.
Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.
Jag funderade över vad Michael hade sagt. Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållandet till livet, istället för att bara reagera på det.
Många år senare hörde jag att Michael var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall från 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Michael utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen.
Jag träffade Michael ca sex veckor efter olyckan. Då frågade jag honom hur han mådde, svarade han:
"Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?"
Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.
"Det första jag tänkte på var min ännu ofödda dotter", svarade Michael.
"Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva."
"Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?", frågade jag.
Michael fortsatte: "Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: Han är döende. Jag visste att jag måste göra något."
"Vad gjorde du då?", frågade jag.
"Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig", sa Michael.
"Hon frågade om jag var allergisk mot något. Ja, svarade jag.
Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar.
Jag tog ett djupt andetag och ropade: Tyngdkraften!"
Genom deras skratt sa jag till dem: "Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död."
Michael överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning.
Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut. Inställningen är, trots allt, allt.
"Gör er därför inge bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Varje dag har nog av sin egen plåga. Egentligen är dagen idag den morgonda som du bekymrade dig för igår.
Oinspirerad och ambivalent.
Ska jag spekulera fritt så kan en anledning till de dåliga stunderna vara det faktum att mina vänner flyttar ifrån mig. Och det är inte själva flytten i sig som jag tycker är jobbig. Det är inte det att jag inte får vara nära dem, utan att de flyttar och skapar nya liv för sig själva. It pisses me off. Och inte fan är jag arg på mina älskade vänner (syftar på Kattis och Kristoffer), är jävligt arg på mig själv. Man kan bara vara arg på sig själv när det handlar om missnöje i livet som man kan göra något åt. Inget är någon annans fel. Så långt har jag kommit i mina intelligenta tankar. Men vad är det då tänkt att jag ska göra just nu? Jag befinner mig i något mellanting, har inget jobb, har ingen plats på ett universitet. Bor hemma, har världens underbaraste pojkvän och försöker fundera över hur tusan jag ska överleva hösten. Är det någon som har något svar på den frågan? Uppskattar svar, någon!?
Jag vet inte riktigt vad jag tänker just nu, varenda dag som rinner iväg känns relativt bortkastad när man lever sitt liv och bara väntar på bättre tider. Tider då jag kan söka utbildning igen, flytta ihop med Tobias och kan få en början till en ny framtid. Under väntan kan man inte leva ett meningsfullt liv. Allt känns som någonting jag gör medan jag väntar. Hur jävla roligt är det? Det roliga är att jag känner mig fruktansvärt egoistisk när jag skriver såhär. Har världens underbaraste familj, universums mest stöttande pojkvän och hur fina vänner som helst. Varför gnälla? Jo, för att mitt i allt det bra i mitt liv, finns jag själv. Den viktigaste av dem alla. Jag har massor av fint i min omgivning som absolut förgyller allt för mig, men jag vill känna att jag gör något som betyder något. Jag är inte en sån människa som är nöjd med att finnas till och bara vara snäll och trevlig, för det vet jag att jag är. Fråga alla mina kunder på Konsum om ni inte tror mig.
Jag har funderat på en sak, vilket jag gör ganska ofta, men det är något som jag känner har varit viktigt för mig att få komma underfund med. Jag är mycket mer än den Linda som alla tror att de känner. Det betyder inte att jag har en hemlig identitet och klär ut mig till Batwomen på nätterna, utan jag har bara insett att det finns en drivkraft bakom min följsamma och anpassningsbara yta. En drivkraft som jag vet alltid har funnits där, men som på slutet har yttrat sig mer och mer. Jag har alltid haft en enorm drivkraft och målmedvetenhet, men jag har även lyssnat alldeles för mycket på vad andra ha velat och stoppat undan alla mina egna behov, ignorerat saker som jag själv velat göra. Jag är jävligt mesig, väldigt lättpåverkad och sjukt svag i sammanhang där jag blir kritiserad. Så det känns så otroligt befriande att äntligen känna ett jävlar-anamma. Jag tänker inte förvandlas till någon elak bitch nu, men däremot har jag bestämt mig för att försöka stå upp för mig själv och bara göra saker som jag själv vill göra. Och inte alltid låta alla andra gå före mig. Förut har det varit väldigt långt borta för mig, men idag får det mig att bli en stark, självständig kvinna som inte låter något komma i sin väg. Inte något, hör ni mig? Jag tänker göra allt för att komma dit jag vill komma, jag stöter gärna på massvis med hinder, eftersom jag nu har insett att motgångar gör mig starkare. Jag behöver det.
GIVE ME ALL YOU'VE GOT!
A good day.
Jag känner mig rätt glad idag. Fick sova ut jättelänge. Tack Tobias :) Och för en stund sen ringde Märtha på jobbet och gav mig 3 dagar till att jobba, så nu har jag 5 dagar i augusti. Det är jag så himla glad över. För varje dag jag får så kommer jag klara mig bättre i höst. Så tack för det! Och idag ska jag få vara med Kattisen igen. Ska till henne om en liten stund. Hennes mamma fyller år, så ska väl fira henne. Ska bli trevligt.
Nu har jag verkligen inget mer att skriva, men däremot vill jag säga att jag ser fram emot fredagen när det är kräftfiske hemma hos mig. Magnus och Jeanette kommer och då blir kräftfiskning för hela slanten. Fest och roligheter. Om ni har tur så kanske jag lägger upp lite bilder på kräftorna och folket också för den delen! 
Skriver igen när jag kommer på nått mycket mer vettigt än att bara berätta om min dag! Hur kul är det att läsa om liksom?
Nu ska jag mysas med Tobias innan han åker på jobbet. LOVE YOU! <3
Back home.
Nu ska jag iväg på Konsum med Kattis som ska hämta upp mig. Ska hyra filmer och ha myskväll ikväll! Hon är bäst i hela världen <3 Och sen ska jag nog till min älskling Tobias och sova där.
Bye!
Undra sa Flundra?
Jag har allvarliga funderationer på att byta inrikting lite på min framtida utbildning. Mest för att psykologprogrammen är så förbannat svåra att komma in på, men också för att utbildningen är så otroligt lång. Kanske är knäppt av mig eftersom jag alltid har drömt om att bli psykolog, men det jag funderar på nu är snarlikt psykolog. Det har jag iaf fått för mig. Det jag pratar om är det beteendevetenskapliga programmet. Där läser man på heltid i 3 år och läser både sociologi, pedagogik och psykologi och senare under utbildningar inriktar man sig på ett av områdena. Eftersom jag i grunden enbart är intresserad av människors beteende, så har jag automatiskt siktat in mig på psykologlinjen, men nu känns det som att jag åtminstone kan läsa lite om andra program och ge dom en chans också! Inte mer än rätt. Och speciellt inte när det är så pass svårt att komma in på psykolog. Jag vill inte gärna sitta år efter år utan att komma in och hinna bli 25 innan jag ens blivit antagen. Nej, då får man ta andra vägar som förhoppningsvis någonstans längre fram leder till samma mål. Så tänker jag iaf. Dumt?!
Kanske blir den nya Mia Törnblom?
Imorgon ska jag skjutsa min farmor och hennes syster till Sundsvalls sjukhus. Farmors syster har fått cancer i magen och då följer farmor med henne som moraliskt stöd. Dom är söta dom där två, stöttar varandra som mest när det behövs som bäst. Fick iaf äran att skjutsa ner dom, eftersom dom inte hitta någon annan som kunde göra det. Och självklart ställer jag upp, hur dum är man annars? Jag hoppas bara att allt går bra och att läkaren bara har positiva besked till henne! <3
Och medan dom är på sjukhuset så ska jag och mamma (som också ska följa med) förmodligen gå runt lite i Birsta och kolla om vi hittar något som är värt att köpa. Ser dock inte fram emot den tråkiga resan, avskyr att köra den där vägen! Men det går nog bra!
Skriver igen imorgon. GODNATT!
Sönderbitna naglar.
Jag har kommit på en sak! Jag har bitit på mina naglar från och till sen jag var kring 11-12. Och från början höll jag på bita konstant i flera år men sen slutade jag när jag var runt 15 och fick jättefina naglar. Sen dess har det verkligen gått upp och ner. Jag biter på naglarna i nån månad och sen sparar jag ut dom igen. Helt onödigt. Men, nu har jag börjat funderat på om det har att göra med mitt liv i olika situationer och hur jag mår. Jag har börjat trott att när jag känner mig rastlös och förvirrad så biter jag på naglarna, för det är precis så jag känner nu. Och ni ska se mina naglar, dom ser så jäkla äckliga ut. Jag blir jävligt arg på mig själv, för nånstans därinne vet jag att det tar låååång tid att få naglarna att växa ut igen och jag förbannar mig själv varje gång jag sätter handen mot munnen och biter. Hallå? Varför gör vi människor så dumma saker ibland? Och just en sån sak som att bita på naglarna. Jag förstår inte hur det kan bli beroendeframkallande. Någonting så onödigt och rätt så äckligt om man tänker på alla bakterierna. Nej, jag förstår mig inte på mig själv ibland. Men vem gör det?
Igår var jag ute på krogen med min bästaste vän Kattis och min sötnos till kusin Sofie. Vi satt först och förfesta hos Sofie/Martin och det var väl inte direkt nån röjfest. Vi var bara tre och vi satt mest och surra om allt. Sen kom Sofies bror Daniel dit med sin tjej och sina barn. Och dom hade med sig två kompisar också. Dom hann knappt komma dit förrän vi var tvungen att gå ut. Man vill inte gärna chansa och gå för sent och vara tvungen att köa en timme. Ingen höjdare! När vi kom ner på krogen var det då långt ifrån fullt därinne och vi köpte öl och gick raka vägen till dansgolvet. Och där stod vi största delen av kvällen! Me like. Jag älskar att dansa, speciellt om det är bra musik, vilket det inte alltid är. Vid 12 så åkte Kattis hem (den svikaren) ;D så då fick jag vara med Sofie och sen kom Katie och dansade med oss också. Hon hade två kompisar som hade svikit henne också! Resten av kvällen var jag mest med Katie, eftersom Sofie umgicks med sin karl. Vi köpte bacardi breezer och satte oss vid ett bord och surrade. Och sen när klockan närmade sig 2 gick vi iväg och åt. Och efter maten stod jag där som en mupp, hade ingenstans att sova och ingen skjuts. Men min kära Tobias hade erbjudit sig att betala taxi till Helgum, vilket är svindyrt så det tänkte jag inte tillåta. Då helt plötsligt kom jag på att jag hade en mycket snäll vän vid namn Sabbe som aldrig dricker. Ringde honom och frågade om han kunde skjutsa hem mig och tack gode gud, det kunde han! Vilken räddande ängel! Tack :) Kom hem till en väldigt otrevlig pojkvän som var alldeles för trött. Men det blev bättre och tillslut fick jag massa mysiga kramar! Och nu har jag varit vaken i typ 2 timmar och jag mår rätt bra, blir nästan aldrig bakis, vilket jag är jätteglad över.
Nu ska jag och älsklingen snart åka till stan och hämta min bil, som jag lämnade på Sofies parkering igår. Och sen åker vi nog hem till mig.
<3
Ett inlägg om ingenting!
Nu sitter jag här och är sådär magnifikt lat som bara jag kan vara. Vill så gärna gå ut och powerwalka. Brukade göra det med min vän Kristoffer, som nu har lämnat Långsele för filminspelning. Men samtidigt som jag vill gå ut, så orkar jag ju inte. Så då när jag sitter här själv och ingen vill gå ut med mig, så försöker jag rättfärdiga min lathet med att "jag ju är helt ensam, och det är ju inge roligt att gå ensam". Vad tragiskt! Man gör sig själv till sin egen fiende genom att börja försöka göra sina lat-tankar okej. Och det bästa med Kristoffer och våra promenader var att han inte var min partner in crime. Det gick då inte att få honom att vekna och inte orka. "Linda, du är så jävla lat. Sätt dig i bilen och kom hit nu!" YES SIR! Sånt behöver jag. Någon som pushar mig. Tack K!
Om några timmar ska jag iväg till Helgum, göra tsatsiki hemma hos Tobias, ta med det upp till Tobias föräldrar i Västby och sen så ska vi grilla och käka gott där uppe. Tobias bror, hans tjej och deras son kommer också, samt grannarna till föräldrarna som vi hade med oss till Stockholm. Det ska bli himla trevligt.
Nu ska jag se om jag orkar gå ut nått eller hur jag ska göra.
<3
Min Tim har gjort illa armen, alldeles svullen. Lilla Stackare! Han är den finaste unge som finns. I adore him!
Här kommer ett stor explosion med bilder från Stockholm!
Hope you enjoy ;)
Och här är det enda kortet jag tog på mig själv (och älsklingen då) på hela låånga resan. Och jag som är så fotokåt annars! Hm, kanske har mognat? Vem vet. Haha. Roligt hade vi iaf, en rätt oförglömlig resa. Mest för att jag och Tobias hade det så bra tillsammans hela helgen. Mys mys mys!
Detta är ett kort på KÄRLEK med stora bokstäver. Gosh, jag är kär. <3
Nu till något annat. Hade tjejkväll igår hemma hos Johanna, eller tjejkväll vet jag väl inte om det var, men det var som en slags tjejträff innan alla flyttar åt olika håll. Det var jag, Kattis, Johanna, Frida, Karro, Katie och Antonia som var där. Vi drack vin (inte jag då, hatar vin), åt ost och kex, godis och vindruvor. Vi hade så otrooligt kul! Det var längesen jag skrattat så mycket, trots att det blev en hel del tårar mitt upp i allting också. Men det hör ju till när många tjejer är i ett rum och snackar om känslor, killar och sex. Jag kan inte sluta att förundras över hur man i vissa situationer bara hittar till varandras innersta. Såna gånger då man på allvar känner att det här är nog den sista gången vi alla är såhär samlad och har sån här kontakt. Jag mår gott i hjärtat när jag tänker på det, samtidigt som det är v äldigt sorgligt och vemodigt. Vet inte vem det är värst för, den som flyttar eller den som blir lämnad kvar? Kom ihåg mig då.. En dag kommer vi alla samlas och titta på varandra och bara känna lycka. Förhoppningsvis har alla hittat rätt i livet då och känner sig tillfreds. Vissa kanske har barn, andra högstatusjobb, medan det finns dom som fortfarande bor kvar hemma. Jag ryser vid blotta tanken, vi är så vuxna nu. Det är sådär äckligt märkbart att man nästan kan ta på själva faktumet att vi inte längre är 15 och kan leva på våra föräldrar. Nu är det ansvar och en kamp för att skaffa sig ett så bra liv som möjligt. Och tro för all del inte att jag är skrämd, är beredd på allt som kan komma och jag ser fram emot att komma in i framtiden. Vad det nu än må vara för framtid som finns för mig?
Poetiskt Linda, jo tack, jag vet. Nu får det räcka och nu ska jag sova innan jag får ryggskott av att sitta rakt upp och ner i sängen. Godnatt älsklingar!
Hemma närmar sig!
Sista kvällen i Stockholm har (äntligen) kommit. Idag har vi varit i Farsta centrum som var riktigt fint och det fanns jättemycket bra affärer! Lite stort bara, skulle behöva alldeles för många timmar för att kunna hinna igenom och känna mig helt nöjd efteråt. Och lite pengar också då, äckligt mycket pengar :P Vilken dröm! Är nästan helt pank efter den här resan måste jag ju erkänna, men det har varit riktigt trevligt, så det har varit värt varenda krona.
När vi var klar i Farsta åkte vi hemåt. Sedan tog vi tunnelbanan in till Rådmansgatan, tror jag det hette. Vi hade bokat bord på King Tan, där dom hade mongolisk BBQ, och det var hur gott som helst. Man fick plocka på sig rått kött, kyckling, skinka, kalkon, karré och råa grönsaker och sen wokade kocken det åt en medan man tittade på. Mums! Men mätt som ett annat vrak blev man, kunde knappt gå rakt efteråt. Haha.
När vi kände oss redo att gå så gick vi raka vägen till tunnelbanan och jag och Tobias hoppade av vid Medborgarplatsen och marscherade till Filmstaden. Vi hade köpt biljetter till The dark knight, den andra Batman-filmen. Hade haft väldigt höga förväntningar på den och den var jättebra, skulle aldrig säga nått annat. Men lite väl överdriven ändå. Och låååång, kändes som 4 tim!
Nu sitter jag åter i soffan i lägenheten, är trött i precis varenda del av kroppen. Man orkar inte med att göra saker konstant hela tiden, inte jag iaf. Imorgon ska vi hem och när jag väl kommer hem ska jag inte göra det minsta lilla ansträngande på några dagar. Åh, vad skönt!
Imorgon får ni förhoppningsvis bilder från min helg här i bloggen!
<3
Schemalagda dagar i Stockholm. Fnys!
Nu skriver jag igen, mest för att vi gör så mycket hela tiden så jag vill inte sitta hemma på måndag och måsta skriva om allting! Idag har vi varit på Djurgården igen, inte för att gå på Gröna Lund eller Skansen, utan den här gången hade vi andra saker i tankarna. Vår ursprungliga tanke var att gå på Vasamuseet och Junibacken. Det slutade med Vasamuseet, Junibacken och Aquaria. Vasa var helt okej, skeppet är mäktigt och fruktansvärt stort men resten av själva museet vet jag inte om jag skulle betala för. Allt handlar ju om intresse och jag är nog inte så intresserad av båtar och deras historia. Men jag gick dit iaf, för Tobias skull! Var bara så tråkigt att vädret blev så dåligt, det pissregnade konstant hela tiden.
Efter Vasa gick vi vidare till Junibacken som hade lovordats av en bekant här nere. Och det var då värt alla pengar man betalade för att få gå in. Sagotåget var ju hur mysigt och magiskt som helst. Det kan jag rekommendera till alla, stora som små. Ni kan åka själv, utan barn, jag lovar. Genom Madickens värld, Emils, Nils Karlsson pysslings, Bröderna Lejonhjärtas! Helt underbart. Dit ska jag igen, det lovar jag.
På vägen tillbaka till Djurgårnsfärjan gick vi in på Aquaria som vi hade sett reklam om på tunnelbanan. Hajar, spindlar, regnskog och alla möjliga olika fiskar. Men nja, en smärre besvikelse. Var väldigt litet och mest något för dom små skulle jag vilja säga. Men men, nu har man ju upplevt en hel del, mer än jag gjort på alla dessa år jag har varit i Stockholm.
Efter besöket på Aquaria kände vi oss mer än färdig på Djurgården och vi tog färjan tillbaka till Slussen, ställde oss vid vägen och väntade på att Prideparaden skulle förbluffa oss med all sin charm. Vi fick jättebra platser där vi såg hur bra som helst och vi väntade högst 20 min innan paraden började synas. Det är alltid lika trevligt, trots att väderguden inte var speciellt schysst just idag! Men vad tusan, ett paraply och succén var given. Massvis av homosexuella, politiker, stolt mammor, pappor, syskon, Stockholms brandförsvar, lärare och såklart dessa absolut oslagbara transvestiter. Fick många härliga skratt, men jag måste erkänna att det var lite jobbigt att stå upp så länge. Paraden var hur lång som helst. I över 2 timmar stod vi på asfalten. AJ! Men det var värt det, lätt.
Som att vi inte hade gjort tillräckligt efter paraden så gick vi vidare mot slottet och Livrustkammaren. Fascinerande och otroligt välbevarat och vackert, men som sagt, allt handlar om intresse. Säger inte att jag är ointresserad men jag har inte ro i kroppen att stå och läsa på alla skyltar om alla saker man ser i glasmontrarna. Skulle haft en personlig guide, vilket vi egentligen har här nere i Stockholm men han var bortrest idag. Suck! Men alltså, väldigt fint och välgjort och jag gillade speciellt delen med "Kungliga vagnar", där man fick se olika kungligheters vagnar. Helt fantastiskt vilket jobb dom gjorde på den tiden! Att dom kunde göra så vackra vagnar med så små medel. Nej, vi får återkomma dit en annan gång, och även till Kungliga slottet då, som vi inte alls hann besöka idag eftersom det stängde 17. En annan gång, en annan gång hörrni. Man kan inte hinna allt på samma helg, finns alldeles för mycket att se och göra här i huvudstaden.
Nu är vi iaf hemma i lägenheten igen. Har precis ätit middag och snart ska vi iväg till Tobias föräldrars grannes andra son och hälsa på! Skönt att bara ha en lugn och skön kväll. Imorgon blir det shopping och bio.
So long suckers! <3 Och ni, bilder kommer, har tagit 100 st tror jag. Tålamod!
Tobias, du är bäst och helt underbar. Tack för underbara dagar i Stockholm. Utan dig hade inget varit det minsta roligt.
In the capital.
Idag klev vi upp kl 9, duschade, käkade frukost och begav oss. Tog tunnelbanan än en gång in till Slussen. Gick med bestämda steg till Djurgårnsfärjan och åkte över till Djurgården. Nu tror ni säkert att vi skulle till Grönan, men nej, vi gick till Skansen. Och vad jag kan minnas har jag aldrig varit på Skansen förr, men såhär i efterhand önskar jag att jag hade varit där oftare. Vad otroligt mysigt. Jag har haft en bestämd uppfattning om att Skansen enbart är en djurpark, en större version av Junsele djurpark, men vad jag bedrog mig. Vi började med att gå in på Akvariet, mitt viktigaste mål på Skansen. Ville se apor, ormar, spindlar, sköldpaddor och hajar. Spännande, eftersom man inte ser sånt någonstans uppe i Norrland. Åh, det var så fint och dom har byggt upp så fina miljöer till djuren, så man blir alldeles glad i hjärtat! När vi var nöjda i Akvariet gick vi vidare på området i värmen, som höll på ta dö på mig. Det är ju så himla vackert på Skansen. Jag tror många inte alls inser att det är så mycket mer än bara en djurpark, det är som ett gammalt Sverige och så otroligt genomtänkt och detaljerat. Gamla gårdar, stall, kullerstensgator och marknadsstånd. Häst och vagn, Skogaholms herrgård och Solliden (där Allsång på Skansen håller hus). Tack Skansen för underbara timmar!
Och inte räckte det med att gå på Skansen, vi skulle då naturligtvis på Gröna Lund också! Vem åker till Stockholm utan att gå på Grönan? Trots att man nu har varit där alltför många gånger. Jag håller fast vid att jag tycker det var mycket roligare när man var liten. Och med det menar jag inte att jag är för gammal för nöjesfält, inte alls, men just Grönan lessnar jag på väldigt fort. Det går inte att jämföra med Liseberg. Men nog om skitsnack, vi hade det riktigt mysigt. Åkte det jag bara måste åka, eftersom jag älskar karuseller, och såklart dom snabbaste och högsta! Vi käkade chips, glass och popcorn, sånt som hör till. Drack öl på uteserveringar och stod dyngsvettiga i halvtimmesköer. Men what the hell, hur ofta är man på Grönan? Det är bara att bita ihop när man väl är där. Dock måste jag säga att det var alldeles för varmt idag, bokstavligen talat höll jag på svimma av värme. Svetten rann på ryggen i köerna. Inte alltför trevligt! Men vem är jag att gnälla på vädret?
Nu ikväll har vi hälsat på Tobias föräldrars grannes son som bor i Tyresö och blivit bjuden på lite öl! Och nu är det kvällsmackor som gäller och sen blir det sängen! Har haft en tuff dag och morgondagen blir lika full av aktivitet. Skriver mer om det sen!
Godnatt! <3
