upp och ner! that's life i guess.

Har haft några tuffa dagar på sistone. Min frustration över min förvirrning och det faktum att jag aldrig kan bestämma mig blir bara värre och värre. Saknaden blir större och det tomma hålet i mig blir djupare. Fina ord men det är verkligen så det känns. Det är tufft, och jobbigt, och jag är ofta ledsen, trots att jag försöker ta mig igenom dagarna med någon slags glädje. Har stora problem med att fokusera på skolan och den lilla motivation jag tidigare hade är lite som bortblåst. Det är svårt att hitta mening med att läsa om Goffman, när den meningen inte finns just nu. Har så mycket annat att tänka på, och gud som jag tänker. Har otroligt svårt att sova. Somnar i snitt kring 4-5 på nätterna och sover hela dagarna. De få dagar jag börjar tidigt känner jag mig som en zombie. Somnar på eftermiddagen när jag kommer hem, sover till kvällen och kan sedan inte somna förrän 5. Den onda cirkeln bibehålls. Vill ta mig ur detta, vet inte riktigt hur. Jag är hoppfull om att helgen hemma kan ge mig svar och göra mig hel igen. Åtminstone till viss del.

Kom nyss hem från söta Frida. Har haft filmkväll och käkat popcorn. Sandra, Kristian och Christel var också där och förgyllde vår tillvaro. Vi såg Darkness, en skräckfilm från 2002 med Lena Olin. Den var sådär, helt okej story men inte speciellt läskig. Jag är glad över mina fina vänner, vad hade jag gjort utan dom?!

Imorgon ska jag stå och servera öl/cider/vin/diverse alkoholhaltiga drycker på PEPP (Psykologers Efter Plugget Pub) Vi ska vara på Läkarvillan kl 14, och 15 öppnar det. Jag hoppas att det går bra, men jag känner mig inte särskilt taggad precis just nu. Kanske ändå är det jag behöver, att få komma ut och göra någonting jag aldrig gjort förut. Hoppas det kan få mig på andra tankar, iaf för några timmar. PEPP'en stänger 18 och vid 19 hoppas jag vara därifrån. Har en massa jag ska läsa inför torsdagen så det blir det jag kommer att tillbringa resterande av dagen med att göra.

Längtar massor till fredag, ska åka hem till mitt HEM! Var en månad sedan jag var hemma nu och jag behöver verkligen få träffa familjen och vännerna. Har ett seminarum först till 12 och sedan blir det lunch med fina Linda. Sedan tänkte jag pallra mig till bussen. Jag tror att det kommer bli en bra dag! Men nu går jag händelserna i förväg, är ju bara tisdag än. I nån minut till.

Känner att detta inlägg känns lite ledsamt, och det är ungefär så jag känner mig, så man skulle kunna kalla det ett ärligt inlägg. Hoppas ni inte blir alltför nedstämda av att läsa.

Sov så gott!! <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0