lindaternedal

Det är helt otroligt mina vänner. Jag känner en otrolig lycka och lättnad. Jag blev antagen till psykologprogrammet på Umeå universitet. Lilla jag ska bli psykolog. Ni skulle ha känt min puls när jag tittade på antagningsbeskedet, den var nog högre än efter ett maratonlopp. Ringde mamma och pappa direkt, smsade dom närmsta och bara kände mig som världens gladaste. Tror inte ens att jag har förstått det än, det har inte alls sjunkit in men eftersom det bara är 11 dagar tills skolan börjar är det bäst att det sjunker in fort! Oj oj oj, hur ska detta gå mina vänner? YEEEEEES!

Baksidan av allt detta är att jag kommer sakna min familj, mina vänner och framförallt min Tobias. Egentligen vet jag inte vad jag ger mig in på när jag lämnar honom och tror att jag ska kunna vara lycklig. Men samtidigt är detta något jag måste göra och jag vet att när jag är klar blir ju allt så mycket lättare och då kan vi bo precis vart vi vill. Det kommer bli 5 långa år men vi måste försöka göra det bästa av situationen. Och min kärlek till honom räcker mycket längre än 22 mil, så vi klarar detta! Det är jag helt övertygad om. Min Tobias, bara min. Kom på idag när jag fick reda på att jag ska flytta, precis hur mycket jag behöver honom och precis hur mycket jag älskar honom. <3

Annars idag har jag inte gjort någonting. Sov bort hela dagen som vanligt och sen åkte jag till Tobias. Han slutade 2 så jag var här strax efter han hade kommit hem. Sen vid 4 lagade jag middag åt honom, hade liksom lovat det. Det blev pasta och en sås med champinjoner, bacon, paprika, lök och tomat. Helt underbart god blev den också! Och jag till och med diskade efteråt, jag måste nog vara den snällaste flickvännen i världen. :D

Nu har Tobias gått och lagt sig eftersom han börjar kl 6 imorgon. Och här sitter jag med datorn i knäet och tittar på världens bästa serie: Två och en halv män. Skrattar lika mycket varje gång.

Godnatt <3