lindaternedal

Jag ser verkligen fram emot att åka hem, VERKLIGEN. När jag kommer hem har det gått 3 veckor sen jag träffade min familj, vilket är det längsta jag någonsin varit borta hemifrån. Kanske låter töntigt men jag har bott hemma tills nu och det kommer nog ta ett tag innan jag vänjer mig helt vid att bo så långt från familjen, helt själv. Saknaden kommer vara stor många gånger. Skulle inte påstå att jag på något sätt håller på dö av saknad, utan jag vill mer bara vara hemma och låtsas att allt är som vanligt. Jag mår allra bäst när jag får vara hemma hos mamma och pappa. En liten flicka i stort behov av trygghet, that's me! Men jag håller på att bryta mig loss lite från det och det känns bra! Nödvändigt och bra.

Nu sitter jag iaf här på rummet och har halsbränna som vanligt, kan ha berott på att jag tryckte i mig en hel hög körsbärstomater, vad vet jag? Är man dum så är man. Har suttit här på rummet sen 17-tiden då jag kom hem från gymmet. Skulle dit med Petra och David, men lilla David kom typ 1,5 timme för sent, så det blev bara jag och Petra! :P Men det gick ju bra det med. Körde triceps, axlar, rygg och mage. Feels good! Imorgon blir det ett till pass på gymmet!

Idag hade vi redovisningar av vårt fall och det gick hur bra som helst. Vi satt i tvärgrupper och fick inom gruppen själva bestämma hur vi ville redovisa och då valde vi att helt enkelt sitta och diskutera fråga för fråga. Tycker man lär sig allra mest av det, man får höra andras tankar och vinklingar av saker som man själv kanske aldrig tänkt på! Efter redovisningarna föreläste Soma (en underbart driven skolpsykolog) för oss om hederskultur och försökte skapa en förståelse bland oss i varför saker är som dom är och att det faktiskt är rotat i människorna sedan måååånga år tillbaka. Otroligt intressant! Och det känns som att jag har ändrat min syn lite på den typ av kultur där heder framhålls som så viktigt. Skulle aldrig rättfärdiga hedersvåld, men min förståelse har ändå ökat och det känns skönt. Jag vill gärna ha kunskap om saker istället för fördomar.


Soma Amin, skolpsykolog i Umeå.

Imorgon ska vi fotograferas av Joanna på psykologexpeditionen. Hon ska göra ett "kollage" av vår klass som både vi och alla lärare kan titta på när man glömt nått namn eller bara vill se vilka som går i klassen. Får väl försöka se extra respektabel ut då! Efter det får vi vårt andra fall, som jag tror ska handla om ungdomar. Exciting!

Nu ska jag försöka ge mig ut i köket och koka spagetti och göra två matlådor som jag kan ta med på skolan! På så sätt slipper jag köpa mat där varje dag, har verkligen inte råd.

Älskar min Tobias och saknar honom så fruktansvärt mycket! <3