lindaternedal

Jag förstår mig inte på mig själv ibland. Hur fasen kan en intelligent kvinna som jag själv inte förstå att om man äter ett rör med pringles-chips, så går inte det så bra ihop med att försöka gå ner i vikt! Hur jävla dum får man vara? Och varenda gång jag har vräkt i mig massa chips och godis så ångrar jag mig alltid efteråt och tänker att jag ska försöka komma ihåg känslan och aldrig göra om det igen! Det går ju lika bra att trycka i sig kiwi, äpplen och vindruvor, eller hur? Jag blir tokig på mig själv. Vad är det som driver mig att äta chips? Är det så gott att jag vill gå upp alla 7 kg som jag har gått ner. Nej, aldrig någonsin! Åh, suck. Och man hör alltid en massa snack om att människor som äter bara för ätandets skull har större problem än själva maten. Att maten fyller ett tomrum som något annat lämnat efter sig. Men hur mycket jag än funderar kan jag inte komma på vad som leder mig till att äta så mycket som jag kan äta. Det är helt absurt! Och onödigt. Nej, nu får det vara nog!

Nu kollar jag på Sex and the City, som jag har kommit att älska! Förstår egentligen inte varför, det har bara blivit så sen jag började titta på sista säsongen. Nu är jag fast! Den är underbar, man blir glad, ledsen och ännu mer glad när man tittar på den! Det känns ju otroligt originellt att jag ska bli tokig i SACT precis nu när filmen kommer ut och allt, men alltså, ni får tycka vad ni vill. ;P

Idag har jag iaf varit på stan, köpt en så jäääkla snygg kjol och en tröja. Sen var jag barnvakt till Tim, min älskling. Vi köpte glass, åkte rutschkana och gungade. Han får mig att bli glad inombords, alltid, oavsett vilken sinnesstämning jag är i. Sen kom T och vi käkade palt/kroppkakor hos mig. Efter det åkte vi upp till Holmstrand till några kompisar och Tobias bror, flickvän och deras barn. Fikade och pratade :)

T <3